Hornsjön runt

Det fick bli en annan sportdryck innan loppet eftersom celsius tydligen inte har tagit sig overseas än!

Jag och Claudia träffades i toalettkön och sprang de 3 första km ihop.

Priserna. Plakett, sportdryck och bricka med ölandsmotiv. Speciellt kul med brickan som man faktiskt kan använda till något!!

Tiden enligt min runmeter! Kom 28 av 53 kvinnor, helt ok!! =) Var alltså inget tjejlopp men kvinnor och män separerades i resultatlistan!

Det blev stressigt redan i starten. Kom till loppet ca 25 min innan start och det enda jag behövde göra innan var att kissa. Kom till kön där det visade sig att det bara fanns 2 st toaletter och ca 20 pers före i kön. Inga problem tänkte jag, hur lång tid tar det att kissa liksom!? Tydligen lång tid för jag kom till start 2 min innan startskottet gick.
Något förvirrad kom jag i rätt fil (en fil till de som sprang 5,5 km och en till oss 11 km). Det gick sakta i början men släppte snart, det var färre som sprang här än jag är van vid och jag funderade nästan på om det fanns en risk att man skulle hamna sist. De som inte var så tränade eller skulle gå valde ju 5,5 km istället. Det var ingen fara visade det sig till slut, jag sprang på bra de första 2-3 km och även om jag var trött så kändes det bra. Plockade några placeringar och efter vätskekontrollen vid 3 km så kände jag att Claudia började bli trött. Hon sackade efter och jag kände mig bara starkare och starkare.
Efter 4 km kom lite tuffare löpning men samtidigt kände jag att jag sprang utan att tänka. Vi sprang genom en kohage där man fick akta sig för komockor, långa lerparti där man nästan fick gå för att inte halka, klättrade över säkert 8 staket, gick över smala spångar och små små stigar som knappt var stigar en gång. Det var roligt, hade ingen aning om att det var sån terräng! Underbart!!!
Jag fick lite panik vid 6-7 km när average pace var runt 6 och jag ville ligga under för att få en bra tid. Jag började sacka ännu lite mer innan jag hittade styrkan att öka igen och börja ta in på de som sprang framför. Vid 7 km kom en vätskekontroll och jag fick ny energi.
Jag hade nästan hela tiden en tjej med röd tröja och blont, permanentat hår 100 meter framför mig, henne hade jag som mål att jag skulle springa förbi. Tänk känslan när jag vid 8,5 km ca tog sats och kom om henne!! =)
De sista 2-3 km sprang jag på bra, långa steg och jämn andning. Spurten på slutet blev dessvärre inte jättesnabb då den långa vägen innan började ta ut sin rätt men ett stort leende fanns på mina läppar när jag sprang i mål på 1.03!! Mycket nöjd efter den tuffa banan och det längsta jag har sprungit i år! (Tempo på 5.46 alltså!) Kan mycket väl tänka mig att springa nästa år med!! =)